Fattig trots heltidsjobb – otrygga arbetsvillkor ökar i hela Norden

Forskare undersöker hur osäkra och informella arbetsformer påverkar människors liv. Är den nordiska välfärdsstaten jämlik för alla som jobbar där?

Professor Lena Näre vid Helsingfors universitet är forskningsledare för projektet Att hantera prekärt och informellt arbete i de nordiska länderna, som granskar så kallat prekärt arbete i Finland, Sverige och Norge bland annat genom intervjuer med dem som berörs.

Näre betonar den konkreta dimensionen i det tvärnordiska och tvärvetenskapliga projektet:

– Vi vill förstå vad prekaritet innebär i en nordisk kontext och hur den påverkar människors vardag i praktiken.

Projektet fokuserar särskilt på branscher där arbetsvillkoren ofta är osäkra: städ-, bygg- och plattformsarbete. Den kvalitativa forskningen lyfter fram migrantarbetares erfarenheter. Det handlar om röster som ofta saknas i den officiella statistiken.

– Migrantarbetare befinner sig ofta i den mest utsatta positionen och därför är det viktigt att deras röst hörs, säger Näre.

De arbetande fattiga blir allt fler

Enligt professor Markus Jäntti vid Stockholms universitet är det svårt att kartlägga omfånget av prekärt arbete och hur det har förändrats över tid. Studien visar att låglönearbete ökar i hela Norden.

– Det är en utmaning eftersom statistiken främst omfattar hushållsbefolkningen, det vill säga personer med permanent uppehållstillstånd. Men våra analyser visar att andelen lågavlönade har ökat i alla nordiska länder, och därmed också antalet arbetande fattiga. Tidigare var det nästan omöjligt att bli fattig med heltidsarbete, men den verkligheten har förändrats.

Inom byggbranschen förekommer grov exploatering. Intervjuer avslöjar underbetalning, uteblivna löner och manipulerade arbetstider. I städbranschen leder ackordjobb till hårdare arbetstakt och obetalda övertidstimmar. Inom plattformsarbete maskeras ofta anställningar som egenföretagande, vilket berövar arbetstagare både social trygghet och möjligheten att förnya sitt uppehållstillstånd.

Uppehållstillståndet en kritisk faktor

– Det här är inte enstaka undantag, utan speglar ett större strukturellt och systematiskt problem. Vi behöver bättre tillsyn, men också en kritisk granskning av hur uppehållstillståndssystemet skapar ett beroende av arbetsgivaren, understryker Lena Näre.

Fackförbunden spelar fortsatt en viktig roll, men har svårt att nå ut till migrantarbetare.

– Facken gör sitt bästa, men medlemsantalet har sjunkit kraftigt i alla nordiska länder, konstaterar Näre.

År 2000 var 74 procent av de anställda i Finland fackanslutna. År 2019 hade andelen sjunkit till under 60 procent. I Sverige har utvecklingen varit liknande. Den minskade fackliga anslutningen försvagar arbetstagarnas förhandlingsposition och ökar risken för exploatering.

Efterlyser diskussion om välfärdsstaten

I Sverige har det vuxit fram nya former av organisering, ofta baserade på direktdemokrati – en modell som enligt forskarna kan ge hopp om starkare rättigheter för framtidens arbetskraft.

Projektets resultat publiceras i internationella vetenskapliga publikationer. Forskarna vill också producera kortvideor, kolumner och artiklar för att nå en bredare allmänhet.

– Vi hoppas att det kan väcka en diskussion om vilken slags välfärdsstat vi vill bevara – och för vem.

För mer information kontakta:

Professor Lena Näre, projektledare
Helsingfors universitet
lena.nare@helsinki.fi