• Nina Edgren-Henrichson
  • The Society of Swedish Literature in Finland

Ansökningsprocessen på slutrakan – elva projekt föreslås få finansiering

Snart blir det klart vilka projekt som får finansiering inom forskningsprogrammet Framtida utmaningar i Norden. Expertpanelen och styrgruppen har sagt sitt. Nu ska finansiärernas styrelser klubba styrgruppens förslag och om allt går som planerat kommer elva projekt att få besked om finansiering senast i början av december. 

Styrgruppen för forskningsprogrammet Framtida utmaningar i Norden möttes i slutet av september för att välja ut de projekt som den föreslår för finansiering. Den hade 15 ansökningar att utgå från, som den nordiska expertpanelen hade sållat fram bland de 28 projektansökningar som gick vidare till den andra ansökningsomgången.

Finansiärernas styrelser har sista ordet

Forskningsprogrammets styrgrupp föreslår att elva projekt ska få finansiering. Styrgruppen går ännu inte ut med detaljer som kan avslöja vilka projekt det är, utan informerar om helheten efter att den sista finansiärens styrelse har fattat sitt beslut.

Torbjörn Eng, forskningsledare vid Riksbankens Jubileumsfond. Foto: Emma Tuominen/SLS

Torbjörn Eng, forskningssekreterare vid Riksbankens Jubileumsfond i Sverige och fondens representant i styrgruppen lättar ändå lite på förlåten.

– Det är ett par saker som jag kan notera. Könsfördelningen är intressant, för sju av de här projekten har kvinnliga projektledare och fyra manliga, och mitt intryck är att det är ganska många lite mindre seniora projektledare som får finansiering. Och det är fler svenska universitet som får projektmedel än finska.

Beslut om tilläggsfinansiering

Styrgruppen har fem medlemmar som representerar de olika finansiärerna. Den största enskilda finansiären är Riksbankens Jubileumsfond, som ursprungligen gick med i forskningsprogrammet med 15 miljoner svenska kronor. Efter den första ansökningsomgången i våras beslutade fondens styrelse om tilläggsfinansiering och höjde sitt bidrag till det dubbla, 30 miljoner kronor. Eng förklarar varför.

– Den ena anledningen var det enorma söktrycket och intresset, det att vi fick nästan 450 ansökningar. Och efter att panelen gjort den första gallringen kunde vi också se att de var av god kvalitet. Den första ansökningsomgången visade både på det stora behovet i den nordiska forskarvärlden och på beredskapen bland forskarna att skicka in ansökningar av hög kvalitet.

Också de övriga finansiärerna, Svenska litteratursällskapet i Finland, Svenska kulturfonden, Suomen Kulttuurirahasto och Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne har fattat beslut om att höja maximibeloppen för sina bidrag till programmet. Dessutom kommer eventuellt ytterligare en finansiär med, men det klarnar först i slutet av november. Den sammanlagda summan kan därmed nå upp till 10 miljoner euro, när alla beslut är fattade.

Expertpanelen rangordnade 15 projekt

Den expertpanel som har utvärderat projektansökningarna för forskningsprogrammet sammanträdde i slutet av augusti för att välja ut och rangordna 15 av de 28 ansökningarna i den andra omgången. De tre ansökningar som panelen bedömde som de allra bästa rangordnades inte, eftersom styrgruppen hade beslutat att dessa kommer att finansieras, medan resten rangordnades från plats 4 till 15.

Christer Kuvaja, forskningschef på Svenska litteratursällskapet i Finland. Foto: Janne Rentola/SLS

Christer Kuvaja, samordnare för forskningsprogrammet och forskningschef på Svenska litteratursällskapet konstaterar att panelens medlemmar relativt lätt kom överens om vilka 15 projekt de skulle föra vidare till styrgruppen.

– De kom också rätt fort överens om de tre bästa, men att sedan rangordna de tolv övriga från 4 till 15 tog tid, säger Kuvaja.

– Man måste komma ihåg att det fanns 449 ansökningar från början, och panelen hade ansett att alla 28 som var kvar var goda ansökningar. Men den längre ansökan i fas två gav en betydligt bättre uppfattning om projektens kvalitet. Urvalet skedde i stor utsträckning utgående från forskningsplanerna, men också från exempelvis forskargruppens sammansättning och projektledarens kompetens att leda ett projekt av det här slaget.

Erfarenheter för framtida forskningssamarbeten

Den långa utlysnings-, ansöknings- och gallringsprocessen har varit lärorik för de medverkande finansiärerna.

– Inte bara så att vi gemensamt ramar in ett angeläget forskningsfält som vi vill stimulera kunskapsutvecklingen kring med forskningsmedel – ett sådant här samarbete över gränserna utvecklar också oss finansiärer, säger Eng.

– Genom de här processerna lär vi av varandra, hur vi ska rigga utlysningar, hur man ska bereda ansökningarna, hur man ska rekrytera paneler som ska granska dem, hur man ska fatta beslut och så vidare. Vi har ägnat oss åt ett viktigt erfarenhetsutbyte och kan säkert bygga och utveckla nya samarbeten i framtiden. Den aspekten är definitivt värd att lyfta fram här, konstaterar han.

Nu ligger det slutliga beslutet alltså hos finansiärernas styrelser. I början av december, när alla styrelser har sammanträtt, offentliggörs vilka projekt som fått finansiering.

Profile picture for user Ny Nina Edgren-Henrichson

Om författaren

Nina Edgren-Henrichson

PM Nina Edgren-Henrichson är projektchef inom forskning på Svenska litteratursällskapet i Finland. Nina är specialiserad på forskningskommunikation.

Tillbaka