Nya former av samarbete, mångsidighet och hög kvalitet kännetecknar urvalet av ansökningar som gick vidare till fas två

– Det som gladde oss i styrgruppen särskilt mycket var att expertgruppen var positiv till kvaliteten på ansökningarna generellt och att ansökningarna som de hade funnit värda att sätta in i toppskiktet representerade väldigt olika vetenskapliga genrer inom ramen för den breda utlysningen, som täckte humaniora och samhällsvetenskaper.

Det säger professor Tom Moring, som är ordförande för styrgruppen för forskningsprogrammet  Framtida utmaningar i Norden. Expertpanelen med nio sakkunniga inom olika discipliner hade rangordnat de sammanlagt 449 ansökningarna utifrån vetenskapliga kriterier och i slutet av april var det styrgruppens tur att ta ställning till ansökningarna med expertgruppens synpunkter och programmets syften för ögonen. Sammanlagt 28 ansökningar gick vidare till den andra ansökningsfasen.

Moring och hans styrgruppskolleger var också nöjda över att de tyckte sig se någonting nytt i de ansökningar som gick vidare.

– De här projekten är sådana att de utan undantag representerar nya öppningar med tanke på hur vi i de nordiska länderna och i ett vidare globalt perspektiv placerar oss i förhållande till de stora framtidsfrågorna. Många av projekten kombinerar både frågeställningar och teoretiska infallsvinklar på ett sätt som vi inte riktigt har sett kombinerade förut.

– I många ansökningar samlas också samhällsvetenskapare, humanister och även forskare inom andra discipliner i samma ansökan på ett intressant sätt, vilket kanske är ett tecken på att vår utlysning har haft betydelse med tanke på hur forskningen och forskningssamarbetet utvecklas. Vi har också ett ovanligt brett samarbete på nordisk grund.

Styrgruppen består av representanter för de fem finansiärerna: Finska kulturfonden, Svenska kulturfonden, Svenska litteratursällskapet i Finland och Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne från Finland och Riksbankens jubileumsfond från Sverige. Moring konstaterar att hela styrgruppen var överens om att kvaliteten på de ansökningar som gick vidare var mycket hög.

– Där finns också ingångar till den del finansiärerna har speciella önskemål. En del har marginalvillkor utifrån de fondbestämmelser som just den finansiären råkar ha, men det finns utgångspunkter för alla finansiärer att delta i programmet. Det var alla mycket nöjda med.

Bland samtliga ansökningar som lämnades in i februari fanns tre teman som dominerade: den pågående pandemin, åldersproblematiken i Norden och det nordiska välfärdssamhället.

– Det finns flera ansökningar kvar av de här, men inte så att de skulle dominera över andra intressanta frågeställningar.

Ett viktigt kriterium för de projekt som gick vidare var att forskningen ska ha samhällelig relevans. Styrgruppen kunde konstatera att det här kriteriet uppfylldes i ansökningar som representerade ett brett urval vetenskapliga discipliner.

–  Där finns mycket som relaterar till vår historiska bakgrund och hur den ger vägledning för framtiden, där finns samhällsvetenskapliga projekt, men där finns också många humanioraprojekt som riktar in sig på samhälleliga utmaningar.

– I utlysningen till forskarna nämndes nya mekanismer i att bygga upp opinion och kommunikation, digitalisering, teknologisk, ekonomisk och social utveckling, frågor som gäller migration, konflikter mellan etniska grupper, polariseringen i samhället – också när det gäller stad och landsbygd, klimatfrågor, den pågående pandemin och dess bakgrund. Jag kan nog säga att alla de här dimensionerna finns representerade bland dem som gick vidare.

De flesta ansökningarna i den andra fasen är mångvetenskapliga, men bland dem finns också projekt som vill borra sig djupare in i någon fråga inom en viss disciplin.

– En avgörande fråga är hur de olika projekten går till väga för att fördjupa sin forskningsplan. Nu har forskargrupperna möjligheten att göra en mer omfattande och ingående forskningsplan.

Ansökningstiden för den andra fasen löper ut den 18 juni 2021. Efter det kommer samma expertpanel som tidigare att bedöma ansökningarna. Också den här gången står expertpanelen för den vetenskapliga bedömningen, medan det blir styrgruppens uppgift att utse de 6–10 projekt som finansieras av programmet. Beslutet kommer i oktober eller november och förhoppningen är att projekten ska komma i gång i början av 2022.

– Vi har ett väldigt mångsidigt urval av ansökningar att ta ställning till i det slutliga urvalet, konstaterar Tom Moring.