Forskning: Rutavdraget har skapat städmarknad som utnyttjar migranter i utsatt position
Forskning visar att systemet med rutavdrag i kombination med en pool av migrantarbetare som hela tiden finns till förfogande har skapat skrupelfria former av utnyttjande och försvagat arbetstagares förhandlingsposition.
Enligt branschorganisationen Serviceföretagen är kommersialiseringen av städtjänster både ett verktyg för integration och ett sätt för den växande medelklassen att lösa vardagspusslet. Men forskning vid Lunds och Malmö universitet visar att systemet med rutavdrag också bidrar till en oreglerad och osynlig arbetsmarknad som försätter i första hand kvinnliga migrantarbetare i en utsatt position.
– Utifrån våra forskningsresultat ställer vi oss kritiska till rutreformen. Hemstädning har vuxit enormt sedan införandet av rutavdraget år 2007 och frågan är om staten borde stödja en näring som är så svår att reglera och möjliggör utnyttjande av arbetskraft, säger Rasmus Ahlstrand vid Lunds universitet.
Han och forskarkollegan Sara Eldén, professor i sociologi vid Malmö universitet, lyfter fram att skatteavdraget för hushållsnära tjänster ingår i en större omvandling av arbetsmarknaden där arbetsgivarsidan skjuter fram sina positioner på bekostnad av arbetstagarnas ställning.
En central faktor i denna utveckling är de nya reglerna för arbetskraftsinvandring, som följde strax på rutavdragsreformen och som gör det möjligt för svenska företag att rekrytera arbetskraft direkt från länder utanför EU.
– Detta har gjort att svenska företag har fått tillgång till en pool av arbetskraft som är billigare och tillgängligare än inhemsk arbetskraft, vilket har försvagat fackförbundens förhandlingsposition.
Rädda att utvisas
Ahlstrand och Eldén har gjort deltagande observationer och intervjuat arbetare inom städbranschen.
– Migrantarbetare vars uppehållstillstånd är bundet till en specifik anställning vågar inte klaga i rädsla för att förlora inte bara sitt jobb utan också sitt uppehållstillstånd, säger Ahlstrand.
Det här utnyttjas av arbetsgivare på olika sätt. Forskningen visar att större etablerade städfirmor, som formellt tecknat kollektivavtal, i praktiken frångår delar av avtalet och till exempel låter bli att betala semesterpeng eller övertidstillägg. De talrika mindre städfirmor som etablerats efter rutreformen agerar däremot ofta bortom alla formella regelverk och åsidosätter systematiskt arbetstagares rättigheter.
– Rutavdragsreformen ökade efterfrågan på städtjänster och nya aktörer etablerade sig på en hårt konkurrensutsatt marknad. Jakten på ökade marknadsandelar har i praktiken skett genom att försämra arbetstagares villkor, vilket varit möjligt i och med en pool av tillgängliga migranter, säger Ahlstrand.
Samma utveckling i hela Norden
Ahlstrands och Eldéns forskning är del av det nordiska forskningsprojektet Tackling Precarious and Informal Work in the Nordic Countries. Forskningen om städ-, bygg- och plattformsbranschen i Sverige, Norge och Finland visar på en utveckling mot osäkra arbetsvillkor, och utnyttjande av migranter i alla nordiska länder.
Läs hela forskningsartikeln här.
Mer information:
Rasmus Ahlstrand
forskare i sociologi, Lunds universitet
+46 70 686 8019
rasmus.ahlstrand@soc.lu.se
Sara Eldén
professor i sociologi, Malmö universitet
+46 72 212 1542
sara.elden@mau.se
