Glesbygdsunga i Norden delar samma hemlängtan och oro för framtiden

Hur är det att växa upp på områden där servicen försvinner och framtiden är oviss? Ett storskaligt forskningsprojekt undersöker nordiska ungdomars konfliktfyllda förhållande till sina avsides belägna hemorter.

Projektet The Future of Nordic Youth in Rural Regions: A Cross-national Qualitative Longitudinal Study in four Nordic Countries, har en längre tid följt ungdomar på landsbygden för att jämföra deras upplevelser av vardagen. Projektet ingår i forskningsprogrammet Future Challenges in the Nordics.

– Syftet är att ge en röst åt unga som bor på landet. Vi vill höra vad de tänker om sitt liv och sina val i den vardag de lever i. Det har gjorts mycket mer forskning bland stadsbor, därför är den här studien inriktad på ungdomar i småstäder och byar, säger Kaisa Vehkalahti, projektledare och universitetslektor.

Datainsamlingen har skett i Finland, Sverige, Norge och Danmark. Intervjuerna har gjorts under en lång tidsperiod och forskargruppen har även arrangerat framtidsverkstäder, där de ungdomar som deltar fått föreställa sig hur deras hemregion ser ut om 50 år.

– De nordiska ungdomarnas erfarenheter av att bo i avlägsna områden är förvånansvärt lika, trots att landsbygden i Finland skiljer sig från till exempel den i Danmark, som är ett betydligt mer tätbefolkat land. Många delar också känslan av ett negativt stigma kring deras hemregion, säger Vehkalahti.

Kaisa Vehkalahti. Foto: Mathias Foster/Futurenordics

Men det fanns också skillnader mellan länderna. En delstudie i Norge visar att flickor i småstäder har fler välfärdsutmaningar, till exempel låg självkänsla och psykiska problem, än de ungdomar som bor i norska storstäder.

I Sverige råder det för tillfället förväntningar på ett uppsving för landsbygden på grund av den så kallade gröna tillväxten. Men också områdena där har samma utmaningar som på andra håll, i form av indragen service och långa skolresor.

Undersökningen visar tydligt att förhållandet mellan stad och landsbygd är komplext och att livet för de unga på landet splittras mellan olika orter. Besluten att stanna kvar eller flytta är mångbottnade och påverkas dessutom av olika faktorer vid olika tidpunkter.

– Forskningsresultaten är värda att beakta till exempel när det gäller beslut om landsbygdens kommunikationsnät eller möjlighet till utbildning. De har en stor inverkan på hur ungdomar ser på sin nutid och framtid på hemorten, säger Vehkalahti.