Digital gränsövervakning – mellan säkerhet och öppenhet i Norden

De nordiska länderna har en vision om att vara den mest öppna och integrerade regionen i världen. Detta ställer höga krav på nationell säkerhet. EU-lagstiftning har minskat ländernas möjligheter till nationella initiativ och policyer som rör gränskontroll, samtidigt som flyktingkrisen 2015 och covid-19-pandemin åter aktualiserat gränslinjernas betydelse på den nordiska kartan. För att upprätthålla öppenheten, förtroendet och sammanhållningen i ett socialt hållbart Norden har länderna därför satsat på ökad digital övervakning vid gränserna. Det i sin tur har väckt kritik för att undergräva fundamentet för den nordiska öppenheten och hota medborgarnas integritet, frihet och mänskliga rättigheter.

Syftet med projektet är att undersöka de spänningar mellan den nordiska öppenheten och förväntningarna på säkerhet som präglar användningen av nya former av digital övervakning vid de nordiska gränserna. Forskarna undersöker också hur existerande normer och lagstiftning, och ändringar i dem, beaktas i den digitala övervakningen i Norden.

Forskningsprojektet koncentrerar sig på övervakningsmetoder som bygger på artificiell intelligens och maskininlärning. I dag kan enorma mängder data samlas in och analyseras med hjälp av digitala verktyg. Det handlar om övervakning med stationära övervakningssystem, kroppskameror, drönare, biometrisk skanning, ansiktsigenkänning och sensorer. Det här är nya teknologiska möjligheter som används av både myndigheter och privata aktörer.

Projektet genomförs i tre nordiska länder – Sverige, Norge och Danmark – och är indelat i tre delprojekt: Det första kartlägger hur den digitala övervakningen ser ut ur ett historiskt, samhälleligt och politiskt perspektiv. Det andra delprojektet tar sig an tre fallstudier, som studerar hur den digitala övervakningen sker i praktiken vid Öresundsbron, på flygplatser (Kastrup i Danmark och Skavsta och Landvetter i Sverige) och vid gränsövergångar till lands mellan Sverige och Norge.

Det tredje delprojektet utgår från de två andra och består av en utställning med syfte att skapa offentlig debatt och deltagande genom så kallade policy labs.

I projektet medverkar forskare inom designstudier, informatik, sociologi, juridik, teknik- och vetenskapsstudier samt organisationsstudier. Projektet är knutet till Göteborgs universitet. Det har beviljats 990 000 euro.

Följ projektet

Projektgrupp

Professor Elena Raviola (projektledare), Göteborgs universitet
Universitetslektor, docent Marie Eneman, Göteborgs universitet
Professor Jan Ljungberg, Göteborgs universitet
Universitetslektor, docent Bertil Rolandsson, Göteborgs universitet
Biträdande lektor, docent Matilda Arvidsson, Göteborgs universitet
Professor Gregor Noll, Göteborgs universitet
Professor Ulf Petrusson, Göteborgs universitet
Biträdande professor Vasileios-Spyridon Vlassis, IT-Universitetet i København
Lektor, PhD Vasilis Galis, IT-Universitetet i København
Lektor, PhD Ursula Plesner, Copenhagen Business School
Forskarprofessor Bengt Andersen, Oslo Metropolitan University Postdoktoral forskare Luna Rasmussen, IT-Universitetet i København
Postdoktoral forskare Amin Parsa, Lunds unviersitet