Nyheter

De nordiska pensionsfondernas kapital kan ha stor betydelse för en hållbar omställning – både på grund av konkreta effekter av de investeringar som görs och för att de ger signaler till andra investerare. Men samtidigt som det pågår arbete i en hållbar riktning så stöder vårt pensionskapital fortfarande ohållbara verksamheter.

Hur uppmärksammas miljö- och klimatkonsekvenser i pensionkapitalets investeringar? Hur bemöter pensionsfonderna krav utifrån – från till exempel miljöorganisationer eller pensionssparare – att sluta investera i fossila bränslen? Hur arbetar hållbarhetsansvariga och fondförvaltare med hållbarhet, och med vilka konsekvenser för den framtid som pensionskapitalet är med och skapar? Det är frågor som forskarna bakom projektet Fossil Free Futures – Divestment Across the Nordic Countries har studerat.

Forskningsprojektet pågår i Sverige, Danmark och Norge, och frågorna spänner över tre stora och komplexa frågor: pensionssystem, klimatförändringar och en global finansmarknad. När globala frågor som finans och klimat möter nationella pensionssystem får vi syn på både likheter och skillnader mellan de nordiska länderna, inte minst hur frågorna lyfts som politiska, etiska, eller strikt ekonomiska.

– Vi har haft ett särskilt fokus på vem som uppmärksammar frågan om fossila bränslen i pensionskapitalet, och på vilket sätt de som beslutar om eller förvaltar pensionskapitalet svarar på det, säger projektledare och professor i sociologi Linda Soneryd från Stockholms universitet.

För att kunna förstå drivkrafterna bakom förändring i en hållbar riktning behöver vi både förstå vem som driver på förändringen och vilka hinder som finns.

I Danmark har medlemsbaserade pensionsfonder möjliggjort att frågan om att avinvestera pensionskapitalet från fossila bränslen drivits på av medlemmarna, alltså pensionsspararna själva. I Sverige har frågan bland annat drivits av pensionsförvaltare, diskuterats i riksdagen, samt bevakats av miljöorganisationer.

Det här kan man kalla ramarna för det gemensamma vetandet: hur mycket lämnas åt finansaktörer själva, vilken roll får experter, vem har insyn, och vilka demokratiska forum finns?

– Det handlar också om finansaktörers agerande i relation till en övergripande klimatpolitik. Norge har gett stora bidrag för att bevara regnskog, men under 2025 gick Norges oljefond emot råden från sitt eget etikråd och investerade i gruvverksamhet som hotar regnskogen i Amazonområdet. Sådana konflikter skadar allmänhetens förtroende för beslutsfattare, säger Soneryd.

Forskningen om den etiska förvaltningen av Oljefonden visar att ett etiskt ramverk kan ha flera funktioner. Det menar Bård Lahn och Sebastian Svenberg som tillhör det norska teamet i projektet.

– Det etiska ramverket har gjort det möjligt förhålla sig aktivt till sociala frågor och miljöaspekter, och därmed också öppnat för kritik från den norska befolkningen som nu kan förvänta sig att beslutsfattarna ska agera på ett sätt som uppfattas som moraliskt riktigt.

Mer information:

Linda Soneryd
Stockholms universitet
linda.soneryd@score.su.se

Många av dem som blivit förmögna inom snabbt växande branscher är kritiska mot den offentliga sektor som möjliggjort deras framgång.

Inom forskningsprogrammet Framtida utmaningar i Norden ingår projektet Keeping New Money on Board: The New Nordic Wealth Elites and the Future of the Welfare Model, som undersöker hur nya ekonomiska eliter i Finland och Sverige förhåller sig till den nordiska välfärdsstaten.

En central slutsats är att en betydande andel av den nya välbärgade eliten är kritisk till välfärdsstaten. Kritiken riktas särskilt mot den offentliga sektorns ineffektivitet och mot socialskyddets strukturer – exempelvis stödet till arbetslösa eller ekonomiskt utsatta.

– Flera av de intervjuade upplever att den offentliga sektorn inte fungerar. I stället ser de sig själva som lösningen på problemen, säger projektledaren Hanna Kuusela, biträdande professor i sociologi vid Jyväskylä universitet.

Forskarna har intervjuat personer som nyligen blivit förmögna inom social- och hälsovårds-, utbildnings- eller teknologisektorn. Attityder och åsikter har kartlagts med hjälp av drygt 70 forskningsintervjuer. Forskningsgruppen har även analyserat medier för att undersöka hur dagens eliter framställs i den offentliga debatten. Offentliga källor som skatteuppgifter, årsrapporter och företagsregister har också använts som underlag.

Flera av de intervjuade har ett ambivalent förhållande till den offentliga sektorn, eftersom den ofta är deras största kund och en förutsättning för deras affärsverksamhet.

Enligt preliminära resultat i Finland utmärker sig många unga framgångsrika personer inom teknologisektorn, då flera av dem uttrycker stöd för den nordiska modellen. De undersöks vid Helsingfors universitet, där man intervjuat grundare och ledare för företag som använder ny digital teknik. Dessa framgångsrika aktörer inom den nya ekonomin upplever själva att de fått mycket av den nordiska välfärdsstaten, och därför anser de att den är viktig även för kommande generationer.

Den andra finländska delstudien som genomfördes vid Jyväskylä universitet omfattar cirka 90 personer som gjort stora donationer. Deras inställning till den nordiska samhällsmodellen är ofta positiv.

– Enligt dessa personer konkurrerar privat välgörenhet inte med välfärdsstaten, utan ses snarare som ett uttryck för kollektivt ansvarstagande, säger Kuusela.

Det finns vissa skillnader mellan länderna vad gäller de intervjuades bakgrund. Vid Stockholms universitet i Sverige omfattar studien även personer som byggt sin förmögenhet inom utbildningssektorn. I Sverige har kommersialiseringen av utbildning skapat nya förmögna elitgrupper och blivit föremål för en bred offentlig diskussion. Denna nya ”välfärdselit” betraktar sig själva som entreprenörer som erbjuder den svenska skolsektorn innovation, kostnadseffektivitet och goda utbildningsresultat – men de är samtidigt föremål för omfattande offentlig kritik.

– Att öppna grundutbildningen eller utbildningen på andra stadiet för den fria marknaden är något som knappt alls har diskuterats i Finland, säger Kuusela.

Forskningsprojektet kommer bland annat att resultera i en engelskspråkig bok med titeln Rich Radicals, som publiceras senare i år. Den behandlar de finländska eliternas syn på den nordiska modellen. Ett antal vetenskapliga artiklar kommer också att publiceras i takt med att projektet fortskrider.

Mer information:
Hanna Kuusela
Biträdande professor, Jyväskylä universitet
hanna.r.kuusela@jyu.fi

Förändringen som digitaliseringen inneburit i skolelevers liv är större och tydligare än väntat, säger forskare. Särskilt interaktionen efter skoltid mellan lärare och elever överraskar.

Skolvardagen har genomgått stora förändringar i och med digitaliseringen. Det framkommer ur det material forskarna bakom projektet Nordiska grundskolor som dåtida, samtida och framtida mötesplatser för kunskap och inkludering tagit fram. Projektet har fokuserat på fyra högstadieskolor i fyra olika nordiska länder och slutförs under 2027.

Forskningsmaterialet är redan insamlat och bjuder på mycket ny information. Bland annat kom det som en överraskning för forskarna att många lärare kan ha kontakt med elever via chattar, också efter kl. 20 på kvällen. Till exempel kan det handla om hjälp med att lösa olika skoluppgifter.

– Det här var något vi inte hade vetat och som vi inte tror andra har tittat mycket på heller, säger professor Fritjof Sahlström vid Helsingfors universitet, som leder projektet.

Fördelas hjälpen lika?

Sahlström betonar att digitaliseringen fört med sig mycket bra. Samtidigt kommer den med nya utmaningar, bland annat med tanke på den nordiska grundskolans ursprungliga jämlikhetsambitioner.

– Klassrummen före digitaliseringen var speciella på det sättet, att alla kunde se vad som hände och om läraren hjälpte någon. Det fanns inga hemligheter. Men med skärmarna blir det ju tyst.

Det är inte längre tydligt för alla vem som hjälper vem. Mötesplatserna blir färre och mindre tillgängliga.

– Det finns skäl att misstänka att en del av skolornas likvärdighetsmål inte uppfylls. Den här sortens interaktion mellan elever och lärare är kanske inte så rättvist fördelad – en del är man mer benägen att vara i kontakt med på kvällarna än andra.

När vuxna chattar med elever utanför skoldagen kan det också finnas behov av att fundera på gränsdragning: hur mycket och på vilket sätt är det okej att vara i kontakt med elever sent på kvällen?

Överlag syns det tydligt att skola och fritid i allt högre grad i dag är integrerade. Människor från ett område av elevernas liv är med även på andra.

– Vi har intressant dokumentation, så som skärmdumpar, om hur man till exempel kan chatta med farmor eller farfar i skolan och sedan använda skolappar sent på kvällen. Det är en stor och tydlig förändring vi ser, säger Sahlström.

Walk-along- intervjuer upplysande

Forskningsprojektet består av tre delstudier. Utöver att undersöka vad digitaliseringen inneburit för dagens elever har forskarna sett på utbildningshistoria: hur det kom sig att man började skapa grundskolor av den här typen. De har även forskat i vilken betydelse grundskolan haft för elever som idag är i femtioårsåldern. Forskarna har gjort så kallade walk-along- intervjuer där de gått runt med före detta elever i skolan och runt skolan.

– Vi ser att skolans betydelse som socialt rum har varit jättestor för de här eleverna. Det blev uppenbart då de funderade på vad skolan betydde för vem de var och vem de blev.

Både att man gått i skolan, men också hur skolan var organiserad – till exempel placering av korridorer och specialklassrum – har varit viktig.

Projektets resultat kommer att sammanställas i bokformat. Boken utkommer 2027.

Mer information:

Projektledare Fritjof Sahlström
Professor i pedagogik vid Helsingfors universitet
fritjof.sahlstrom@helsinki.fi

AI-styrda beslutsprocesser vinner insteg i de nordiska välfärdsstaterna, med löften om att förenkla och effektivera förvaltningen. Samtidigt medför de stora utmaningar gällande transparens, rättssäkerhet och tillit.

Förhållandet och förändringarna i välfärdsstatens förhållande till medborgarna granskas i det tvärvetenskapliga forskningsprojektet Den automatiserade förvaltningen: Styrning av automatiserat beslutsfattande inom offentlig sektorsom leds av Stefan Larsson, docent vid Lunds universitet. Projektet fokuserar på styrning, juridik och policyutveckling i Sverige och Finland.

Bild

– Vi vill förstå hur staten kan använda AI på ett sätt som är både effektivt och rättvist så att medborgarna inte tappar förtroendet för myndigheterna, säger han.

Tekniken snabbare än lagstiftarna

Både tekniken och lagstiftningen utvecklas rasande snabbt. EU:s AI-förordning har förändrat spelplanen, och forskarna undersöker hur regleringen påverkar nationell styrning. En central utmaning är att den snabba teknikutvecklingen medför ett rörligt mål för lagstiftningen.

– Lagstiftarna vill reglera AI, men lämnar samtidigt mycket öppet för senare förändringar. Det är förvisso förståeligt givet hur generativ AI tog ett stort språng under själva lagstiftningsprocessen, men det utmanar behovet av juridisk förutsägbarhet, säger Larsson.

För honom har det varit särskilt intressant att forskningsprojektet ägt rum under en period med snabba och stora omvälvningar. Forskarna har bland annat identifierat nationella skillnader, där Sverige och Finland har olika strategier.

– Finland var tidigt ute med AI-riktlinjer, medan Sverige tidigare var mer försiktigt. Trots en gemensam EU-lagstiftning tar juridiken sig olika uttryck i de två länderna, och det här är något vi undersöker och försöker förstå betydelsen av.

Nya metoder för fysisk gestaltning

Forskargruppen har arbetat tvärvetenskapligt med inslag av statsvetenskap, rättsvetenskap och andra samhällsvetenskapliga inslag. Ett exempel på metodutveckling är en workshop i Helsingfors där begreppet "stoppknapp" i AI-system undersöktes genom fysisk gestaltning under docent Riikka Koulus ledning. Stoppknappen (på engelska: kill switch eller emergency stop button) är en funktion som gör det möjligt att stänga av ett AI-system som inte beter sig som det ska.

– Det var ett nytt sätt att närma sig rättsteori. Att förkroppsliga begrepp med tejp och pinnar väckte andra tankar än dem vi får vid skrivbordet. Det är ju dessa mänskligt speglade men metaforiska förståelser av vad AI är, och hur artificiell intelligens kan regleras eller inte regleras, som formar lagstiftningen med dess styrkor och brister.

Forskarna har även studerat hur AI påverkar medborgarens möte med staten, till exempel genom chattbottar. De har bland annat följt etableringen av den nya svenska myndigheten Utbetalningsmyndigheten, som namnet till trots utreder felaktigheter snarare än att fatta beslut om att betala ut stöd. Det vittnar enligt Stefan Larsson om förskjutningar i hur teknikens roll ramas in och beskrivs när relationen mellan medborgare och stat förändras.

– När man studerar frågor om tillit och rättvisa i mötet mellan teknikmedierad förändring och dess rättsliga styrning får man inte glömma vem förvaltningen är satt att betjäna, säger han.

Projektet har nära kontakt med myndigheter och har arrangerat flertalet seminarier för att skapa dialog mellan forskning och praktik. Målet är att bidra till en offentlig förvaltning där AI används ansvarsfullt med medborgaren i första rummet.

Mer info:

Projektledare Stefan Larsson
docent vid Lunds universitet
stefan.larsson@lth.lu.se